Dags att ta fram giljotinen?

Det är synd om bankdirektörerna. Så synd att Nordeas styrelseordförande tycker att man måste hålla sin direktör med en gratis lyxlägenhet, för han tjänar ju bara 10 miljoner om året. Då är det ju orimligt om man också skulle tvingas betala hyra!
Om vanligt folk klagar på något i sina anställningsförhållanden så brukar standardsvaret vara att om det inte passar är det väl bara att sluta och börja på något nytt.
En industriarbetare som tjänar 250 000 kr/år har efter 10 yrkesverksamma år följdaktligen tjänat ihop 2 500 000. Efter 40 yrkesverksamma år har han tjänat ihop de 10 miljoner som bankdirektören får på ETT år. Det är i många fall ett helt yrkesliv och detta får bankdirektören då på ett år.
Men inte nog med det. Vid 60 års ålder går bankdirektören i pension och om han lever tills han blir 85 så får han ytterligare 100 000 000! Helt otroliga 100 miljoner kronor. Det skulle alltså ta en industriarbetare 400 år att tjäna denna summa. Vad får en industriarbetare när han går i pension?
Fy faan vad bra dessa bankdirektörer måste vara. I fallet med Nordea så var han så bra att han inte ens klarade att ge ett vettigt svar till reportrana ang. Nordeas för kunderna så katastrofala fonder. Nordea själva hade ju tjänat miljarder, men kunderna gick minus. Då skall man veta att börsen under motsvarande period ökat med 68% i värde.
Någon lösning på denna numera legala kriminalitet verkar inte finnas i sikte. Det enda verktyg som skulle kunna åstadkomma en förändring verkar bli det gamla franska. Det räckte nog om man lät en bankdirektör få njuta av bekvämligheten i det verktyget för att en förändring skulle komma till stånd! Vem blir den förste?





Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0