Skolverket delar därmed inte uppfattningen med kommunledningen att det är rektorerna som beslutar när på dygnet musikskolan kan bedriva sin verksamhet utifrån skollagen, utan att ha fått den uppgiften på delegation från kommunens politiker. Att kulturskolans organiserande har blivit ett hett ämne i många kommuner har dock framgått för skolverket.
– Vi har fått flera frågor om detta och vårt svar är alltid att kulturskolan inte ingår i skolförfattningen och lyder alltså inte under skollagen, förklarar Claes-Göran Aggebo.

Eftersom kulturskolan inte är en del av skolverkets område har de heller ingen statistik eller riktlinjer för hur kommunerna bör organisera musikskolan, utan det är upp till varje kommun, förklarar Claes-Göran Aggebo.
– Kulturskolan ingår inte i skolväsendet. Den finns inte behandlad överhuvudtaget i skollagen, förtydligar han.

Det som är rektorns ansvar och som regleras av skollagen är huruvida en elev kan få systematiskt ledig för till exempel musikundervisning. Här har rektorerna möjlighet att gå ihop och ta fram gemensamma riktlinjer för ledighet med stöd av skollagen. Detta är dock inte samma sak som att rektorerna kan säga att musikskolan får flytta till efter skoltid.
– Det kan tyckas som spetsfundigheter men det är en otrolig skillnad i sak och rent ansvar, förklarar Claes-Göran Aggebo.

Om kommunens politiker beslutar att musikskolan kan fortsätta under skoltid, men inte på lektionstid, är det inget beslut som skolverket har åsikter om.
– Skolverkets ståndpunk är att det inte finns utrymme för systematiskt ledighet så som det traditionellt varit. Vill eleven spela musik på sin rast ser vi dock inte att det finns något hinder. Det finns heller inget som säger att elever inte kan beviljas ledighet för musikundervisning efter en individuell prövning, poängterar skolverkets skollagsexpert.