Tillgång och efterfrågan?

Att vi lever i denna kapitalistiska verklighet råder ju inga tvivel eller meningsskiljaktligheter om.

Brist på en vara = högre pris.

Samma pris = varubrist.

Vad är då vänsterpolitik i detta om man ser även till det mänskliga?

Historiskt har vi haft en långsam befolkningstillväxt och hög produktivitet som gjort att välståndet kunnat öka i landet. Dock var det politiken som då genom valuta och kapitalregleringar bestämde hur produktivitetsökningen skulle fördelas.

Efter ”novemberrevolutionen-85 började dock dessa regleringar att avskaffas (politiken släppte makten över kapitalet till marknaden). Samtidigt gav man då upp den fördelningspolitiska makt man hade. Istället för att fördela ökade vinster via lön så blev det politiska alternativet transfereringar (bidrag) av skattemedel.

Som jag ser det gick vi från en solidarisk politik till en ren högerpolitik. ”Gör din plikt, kräv din rätt”, tappade successivt sin innebörd. Alltfler gick till att enbart kräva sin rätt.

Vänstern gick från klasskamp (rättvis fördelning av det ökade produktionsvärdet) till identitetspolitik.

Det började med novemberrevolutionen och fullbordades med EU medlemskapet.

För vad hände när vi gick med i EU?

Fri rörlighet för människor och kapital.

Detta ökade tillgången på arbetskraft för företagen vilket fick lönerna att sjunka. De stora företagens vinster har däremot ökat enormt.

Ovanpå denna fria rörlighet har också Sveriges höga invandring ytterligare spätt på denna effekt.

Hur kan något av detta anses vara vänsterpolitik? För mig är det en gåta.

 

På vilket sätt skulle Sveriges löntagare gynnas av ett ökat utbud för arbetsgivarna av arbetskraft, när ökat utbud = lägre pris (lön)? Vi vet ju att det är så marknadsekonomin fungerar.

Vi borde ju enbart importera höga chefer inom både det privata och offentliga för att få ner deras hutlösa löner. Vattenfalls VD Anna Borg erhåller t.ex 1,3 miljoner kronor per månad. För vad?

 

Men att stoppa den fria rörligheten eller migrationen tillåter inte EU och då hänvisas det alltid till ”mänskliga rättigheter” istället. Vilka skyldigheter man har, nämns aldrig i sammanhanget.

Men hur blev det alls vänsterpolitik att öka utbudet av arbetskraft, när man vet att detta ofrånkomligt leder till lägre priser (löner) i och med att vi lever i en kapitalistisk marknadsekonomi?

Borde det då inte vara vänsterpolitik att istället minska utbudet av arbetskraft för att på så vis få upp priset/lönen?

Någonstans får man ju ändå anpassa sig till den verklighet som råder.

Vi ser ju det tydligt nu i den inflation som råder. Alla priser ökar, men inte priset på att köpa arbetskraft, det sjunker realt istället.

Så vad är egentligen vänster eller höger idag sett till den ekonomiska politiken?

Delge gärna era synpunkter.

 

RSS 2.0