Fakta som lär ge Folkpartisterna en del att tänka på.

Björklund pratar ofta populistiskt vitt och brett om den Svenska flumskolan och de försämrade skolresultaten  som socialistpartierna enl. honom är orsak till. Igår (fredag) kom Skolverket med en rapport som visar på de verkliga orsakerna till de försämrade resultaten. Det är fakta som verkligen ger den arrogante majoren en rejäl smäll på fingrarna. Segregering är en av de främsta orsakerna, något som alliansen ytterligare vill spä på med sina sk elitklasser. Det verkar som det är mer regel än undantag hos Folkpartisterna att sätta fingret i luften och känna vartåt det blåser och sedan skapa en politik utifrån det. Faktaunderlag verkar de inte bry sig om, populism ger fler röster verkar de tro. Presenterar Skolverkets rapport här nedan, verkligen läsvärd.


Orsaker till försämrade skolresultat kartlagda: Social bakgrund har fått större betydelse.

Segregering, decentralisering, differentiering och individualisering - fyra faktorer som tillsammans förklarar varför svenska elever presterar sämre i skolan idag jämfört med tidigt 1990-tal. Den slutsatsen drar Skolverket i en omfattande kartläggning. Svaret är viktigt, inte minst eftersom skolan står inför omfattande reformer.

Sedan mitten av 1990-talet har svenska elevers resultat i kunskapsmätningar försämrats. Nedgången märks tydligast i matematik och naturvetenskapliga ämnen men även i läsförståelse. För att förklara den negativa utvecklingen publicerar Skolverket rapporten "Vad påverkar resultaten i svensk grundskola?" Det är en bred kunskapsöversikt som belyser samhällsförändringar, reformer, resurser och arbetet i skolorna, från tidigt 1990-tal fram till idag. I den stora mängd forskning som analyserats utkristalliseras fyra faktorer som tillsammans har påverkat elevernas skolresultat negativt.

Segregeringen - har ökat

I början av 1990-talet infördes det fria skolvalet, bland annat blev det möjligt att starta fristående skolor. Samtidigt har boendesegregationen ökat. Sammantaget har det lett till att det blivit vanligare att elever med likartad bakgrund samlas på samma skola. Det har också inneburit att resultatskillnaderna mellan skolor och elevgrupper har ökat och att föräldrarnas utbildningsnivå har fått större betydelse. Den ökade segregeringen har varit negativ för kunskapsutvecklingen. Kamrateffekter som är viktiga för i synnerhet lågpresterande elever förloras och lärarnas förväntningar på elevers prestationer får större genomslag.

Decentralisering - ett systemskifte

Under tidigt 1990-tal förändrades det svenska skolsystemet från att vara ett av västvärldens mest centraliserade system till ett av de mest avreglerade systemen. Kommunerna tog över ansvaret för skolan. En av idéerna var att kommunerna med sin kunskap om lokala behov bättre skulle kunna fördela resurserna för att göra skolan mer likvärdig. Men idag ser vi att skolor ofta kompenseras blygsamt för socioekonomiska faktorer. Inte ens i de mest segregerade kommunerna tilldelas skolorna alltid extraresurser.

Differentiering - särlösningar allt vanligare

Grundskolan ska organiseras integrerat. Det är huvudprincipen enligt grundskoleförordningen. Men utvecklingen har gått i motsatt riktning. Det har blivit allt vanligare med särskiljande lösningar som till exempel särskilda undervisningsgrupper för elever i behov av stöd. Elever delas också in i olika grupper efter kunskapsnivå. För de lågpresterande eleverna kan det vara stigmatiserande och påverka självkänsla och motivation. I segregerade grupper påverkas elevernas resultat även av kamrateffekter och lärarnas förväntningar. Samma mekanismer som verkar segregerande på skolnivå framträder alltså här på gruppnivå.

Individualisering - en förändrad lärarroll

Under 1990-talet infördes nya läroplaner och kursplaner utan direkta anvisningar om innehåll och metoder i undervisningen. Tanken var att lärarna skulle få mer utrymme att forma undervisningen efter elevernas olika förutsättningar och behov. Men resultatet har snarast blivit ökad individualisering i form av mer arbete på egen hand och mindre lärarledd undervisning i helklass. Individualisering i den bemärkelsen påverkar elevernas resultat negativt och gör också att stödet hemifrån blivit allt viktigare.

En likvärdig skola?

Effekten av de förändringar som rapporten belyser är att skolan blivit allt mindre likvärdig. Stöd från hemmet har fått större betydelse för elevernas möjligheter att nå bra resultat eftersom skolan blivit sämre på att kompensera för elevers sociala bakgrund och olika förutsättningar.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0