Inget "ljus i tunneln"
Nedanstående text är skriven av Fred Torsander som en debattkommentar hos Dagens Arbete. Jag tycker den sammanfattar Sveriges läge i dagens kris på ett väldigt bra sätt.
"Ingen av de mångtaliga bakåtreformer som genomförts har lyckats med att rädda kapitalismen. Tvärt om har Sverige i den globaliserade kapitalismen drabbats av en ekonomisk kris som bara verkar bli värre, trots att räntan tryckts ned på minus för att få befolkningen att hålla konsumtionen uppe med lånade pengar. Och dessutom besannar nu även Sverige den gamla sanningen att kapitalismen leder till kriser och krig. Sverige är i krig för första gången på 200 år.
Någonstans kommer vi till en gräns där det syns att priset för att rädda kapitalismen och företagarna blir högre än att ersätta dessa med ett ekonomiskt system som inte är självförstörande. Vilket kapitalismen är genom profitkvotens fallande tendens. Eller som företagsekonomer brukar uttrycka saken att kapitalets marginalavkastning avtar.
Att borgarklassens spetsar beviljar sig själva rena fantasibelopp i fallskärmar, bonusar, utdelningar och räntor och trots detta har fräckheten att skylla den ökande fattigdomen på arbetarklassen gör det knappast mindre angeläget att avskaffa deras klassprivilegier."
"Ingen av de mångtaliga bakåtreformer som genomförts har lyckats med att rädda kapitalismen. Tvärt om har Sverige i den globaliserade kapitalismen drabbats av en ekonomisk kris som bara verkar bli värre, trots att räntan tryckts ned på minus för att få befolkningen att hålla konsumtionen uppe med lånade pengar. Och dessutom besannar nu även Sverige den gamla sanningen att kapitalismen leder till kriser och krig. Sverige är i krig för första gången på 200 år.
Någonstans kommer vi till en gräns där det syns att priset för att rädda kapitalismen och företagarna blir högre än att ersätta dessa med ett ekonomiskt system som inte är självförstörande. Vilket kapitalismen är genom profitkvotens fallande tendens. Eller som företagsekonomer brukar uttrycka saken att kapitalets marginalavkastning avtar.
Att borgarklassens spetsar beviljar sig själva rena fantasibelopp i fallskärmar, bonusar, utdelningar och räntor och trots detta har fräckheten att skylla den ökande fattigdomen på arbetarklassen gör det knappast mindre angeläget att avskaffa deras klassprivilegier."
Kommentarer
Trackback
