Valrörelsen är över! Tack skall ni ha!

Nu är det bara till att invänta valresultatet och se vad en majoritet av väljarkåren bestämt sig för.
Jag skulle gärna vilja rikta ett stort tack till alla som hjälpts åt till att klara av denna valrörelse. Det som för många verkar som självklart, att partierna skall ha representanter till förfogande för att serva medborgarna med svar på olika spörsmål är inte så självklart som man kan tro ibland. De som finns till hands vid valstugorna är oftast vanliga fritidspolitiker som sätter av både fritid och semester för att kunna tillhandahålla denna service i demokratins namn. Och både familjer och eget socialt liv får sitta emellan för att kunna klara denna hektiska period.
Nu har vi dock kommit fram till allvarets sista timmar då alla de som inte förhandsröstat skall fatta sitt beslut för de närmaste fyra åren.
Vad mitt beslut blir torde knappast råda några tvivel om men många andra verkar ha väntat in i det sista med att bestämma vilken sida av ”mittlinjen” de skall landa på. Men nu är det dags!
Men vad har då Alliansen åstadkommit den senaste mandatperioden?
Ja man lovade 2006 att minska utanförskapet och arbetslösheten. Detta har inte skett. Alliansen sade att vi hade massarbetslöshet då, men nu är den ännu värre. Och ungdomsarbetslösheten är historiskt hög. Varför kallar de det inte massarbetslöshet nu då?
Alliansen påstår också att de vill skydda den svenska modellen med kollektivavtal. Men sanningen är att när de säljer ut den svenska välfärden så har de inte ens rätt att kräva att utförarna skall ha kollektivavtal. I exempelvis Nacka så saknar 60% av utförarna kollektivavtal. Så frågan hur de lever upp till sitt löfte i Allianspartierna är synnerligen berättigad! Och trots att de vet om detta förhållande så vill de fortsatt sälja ut och privatisera välfärdssektorn. Varför, om man vet vilka osäkra anställningar det leder till för personalen? Är detta att värna om den svenska modellen?
Och är det en slump att de som vill kalla sig det enda arbetarpartiet tagit från de minst bemedlade för att ge till de mest bemedlade?
Fastighetsskatten bytte namn till fastighetsavgift vilket medförde att de med de lägst taxerade fastigheterna ute i landsorten fick betala mer än tidigare, medan de med de högst taxerade fastigheterna i storstadsområdena fick exempelvis 35 000 kronor/år i minskade utgifter. Gynnar detta hela landet?
Och är det en slump att de i de lägsta inkomstklasserna fick en rejäl höjning av A-kasseavgifterna till exempelvis 400 kr/mån medan höginkomsttagarna endast betalar 90 kr/mån.? På vilket sätt är detta att solidariskt dela på bördorna efter förmåga? Många Alliansföreträdare påstår sig just vara solidariska.
Och är det en slump att de med de lägsta lönerna fått minst antal kronor i skattesänkning i jämförelse med de högavlönade? Alliansen talar gärna om undersköterskan som fått en månadslön i jobbskatteavdrag men aldrig om hur många undersköterskemånadslöner läkaren fått i jobbskatteavdrag!
Är detta också solidaritet?
Är det en slump att du får jobbskatteavdrag när du arbetar men att du om du råkar skada dig i samma arbete fråntas detta avdrag? Varför? Inte är det av solidaritet!
Och inte heller är det en slump att sjuka tvingas över till arbetsförmedlingen trots att de är arbetsoförmögna och därigenom sedan tvingas över till socialbidrag. Denna cyniska politik vågade inte ens Reinfeldt stå för i TV utfrågningen om han inte fick se det på papper först. Detta papper har nu visats i ett flertal media men jag har fortfarande inte hört Reinfeldt våga ta ansvar för det.
Ovanstående är blott en liten del av allt elände som Alliansregeringen ställt till med för landets arbetare under mandatperioden. De påstår trots detta att de är det enda arbetarpartiet.
Tror du verkligen på det?
Det finns ett alternativ och det är vårt Rödgröna alternativ! Ett solidariskt välfärdsalternativ som sätter individens behov före vinstintresse och egoism.
Oavsett vad ni som väljare kommer fram till i ert beslut, så vill jag rikta ett särskilt tack för det engagemang och  de frågeställningar som bl.a. jag fått och efter bästa förmåga försökt besvara vid valstugor och torgmöten. Speciellt roligt har det varit att se så många ungdomar och förstagångsväljare som visat intresse för att bilda sig sin uppfattning om de olika alternativen. Stort tack skall ni ha! Och jag hoppas ni röstar med hjärtat! Det finns en anledning till att hjärtat sitter till vänster.




Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0