ovenordstrom (Oven)

Medlem i Vänsterpartiet. Lite tankar och personliga åsikter om politik o lite dittan och dattan. Rättvisa bör vara en röd tråd genom livet.

Inget extraval 2015. Demokrati eller demokratiskt underskott?

Alliansen la sig platt inför hotet om extraval och kröp till korset tillbaka till den uppgörelse man var överens om innan valet men som Alliansen frångick i budgetomröstningen i riksdagen.

Hursomhelst så finns det mycket att tycka om dagens uppgörelse.

I det korta perspektivet är det självklart bra för landet att få stabilitet. Man har även flaggat för blocköverskridande långsiktiga uppgörelser inom tre områden, energi, försvar och pensioner. Vad som händer om man inte kommer överens står väl skrivet i stjärnorna.

 

Men hur är det ställt med demokratin i dagens uppgörelse? Hur liten folklig förankring kan man acceptera för en minoritetsregering innan den mister sin legitimitet? 40, 35, 30 eller rentav ända ner till 25% och att de ändå skall få igenom sin politik fullt ut? Är det demokrati (folkstyre)?

Personligen kan jag tycka att med en sån här uppgörelse borde man samtidigt korta mandatperioderna.

>50% = 4 år

40-49% = 3 år

35-40% = 2 år

<34% = 1 år

Tycker det är orimligt om man förutsättningslöst kan få igenom sin politik under lång tid med en låg folklig förankring.

Och hur ställer sig partierna som nu slutit denna överenskommelse till om SD ensamma skulle bli "största block" i nästa val? Står man fast vid denna överenskommelse då? Det vore faktiskt intressant att få svar på. Eller gäller denna överenskommelse enbart mellan Alliansen och S, MP plus V som ingår utan att ingå i uppgörelsen? Utan V kan ju inte Löfven sitta kvar som statsminister enligt uppgörelsen.

 

 

Alla mynt har som sagt en baksida också!

 

 

 

 

Intressant alternativ.

Andra varianter är: Valsedlar har förstahands- & andrahandsval. Endast om förstahandsvalet inte når upp till/över riksdagsspärren, så kontrolleras de röstsedlarna igen - men sorteras då efter andrahandsvalet - och påverkar endast partier som redan (som förstahandsval) har blivit riksdagspartier.
Då behöver ingen taktikrösta längre, och det blir en mycket mer realistisk bild av den politiska kartan.
Alla kan rösta på sitt favoritparti, istället för det parti som är mest behövande stödparti.
Kanske att FI, KD, FP inte skulle bli riksdagspartier längre/i framtiden, och det skulle bli mindre rörigt... mindre ko-handel.

En annan variant är att alla riksdagspartier får sitt egna inflytande över budget... procent röster = procent inflytande. Minsta parti börjar, och får göra precis hur de vill, med "sin andel budgetpengar", fast enbart inom sina 3 ( till 5) största valfrågor. Efter X antal dagar, så är det dags för nästa parti - att göra sin del.
Det största partiet får sprida sin del hur som helst.
Inget behov av stödpartier... inget behov av onödiga "jag är tredje vice-minister av något departement, där jag inte spelar någon roll".
Om största partiet märker att de inte kommer att klara en fullgod budget, så får de bjuda in andra partier till att bli stödpartier - så de kan lägga sin budgetdel på valfritt område... och i gengäld så blir de (envålds-)ministrar inom alla de områdena, utan påverkan från största partiet.

Löfven vill bort från blockpolitiken...
Med "procentuell budget" så kommer man än längre bort från det, för då är det verkligen "politikernas löften = Sveriges politik/budget", och då behöver medborgarna inte längre rösta på vilka partier man gillar/vill ska ha makten... utan man röstar på vad man tycker är viktigt... sakfrågor... budget.

Vore något av detta, alternativ att försöka få till toppen av V... för att försöka få fram i riksdagen?

Otur att det inte blev extra val... jag tror att många FI-röstare inta hade velat chansa bort sina röster igen, utan röstat på andra partier - och V hade fått majoriteten av det.
SD kanske hade förlorat en del röster också, eftersom folk knappast vill ha extra val, i tid och otid.
MP kanske hade förlorat en del också, med tanke på Åsas skandaler (som jag inte alls har källkollat, men det har ju varit en del).

Ett politiskt parti lever på att leverera till sin bas, SD har inte gjort det på 4 år och kommer inte göra det på 4 till. Så att de skulle växa i 4 år som helt irrelevanta statister är tveksamt, folk resignerar och återgår till gamla vanor.

SD ville inte kompromissa, så då får de inte vara med bland de som kompromissar. Så enkelt är det, kompromissen är central i en flerpartistat, vill man stå ensam så får man stå ensam. Detta har inget med demokrati att göra, det har med bunkermentalitet att göra. Att med 13% vara helt ovillig att kompromissa är ju höjden av arrogans!